Färgglad mat lyser upp och ger energi

Veckans soppa blev nog inte bara den färgladaste utan också den vackraste hittills. Jag är övertygad om att färgglad mat ger oss extra energi och vad passar då inte bättre än en solgul soppa när det är grått och trist där ute. I vanlig ordning har jag korsbefruktat ett antal olika recept på paprikasoppa och resultatet blev min egen variant. Servera den med halloumi som först fått marinera i lite olivolja och chili och som sen steks i en panna strax innan servering. Ringla en god basilikaolja över och njut.Gott till är lite sega grissini med massor av sesamfrön och  som avslutning en chokladpralin toppad med lite havssalt.

Solgul paprikasoppa

4 port

1 rödlök
1 morot
1,2 l hönsbuljong
2 lagerblad
700g gul paprika
4 små potatisar

0,5 citron
salt och peppar

Skala och hacka löken och moroten. Fräs sakta i olivolja tills det är mjukt och fått lite färg. Häll över hönsbuljongen och koka upp. Lägg i lagerblad. Dela, kärna ur och skär paprikan i grova bitar. Skala potatisen och dela den i bitar. Lägg paprikan och potatisen i kastrullen och låt koka ca 25 min tills allt är mjukt. Ta bort lagerbladen. Kör soppan i en mixer tills den blir slät. Smaka av med salt, peppar, citron.

Servera med basilikaolja och halloumi som fått marinera i olivolja och hackad chili och sedan stekts innan serveringen. 

Ett enkelt sätt att göra sin egen basilikolja är att plocka blad och stammar från en basilikakruka. Koka upp vatten och tillsätt lite salt. Förväll basilikan ungefär 30 sekunder och häll sedan av vattnet. Spola med kallt vatten och krama ur vattnet ur bladen . Mixa med en god olivolja. Tillsätt ev. lite havssalt. 

Grissini med sesamfrön

ca 16 st

0,5 pkt jäst
1 tsk salt
2 tsk strösocker, gärna råsocker
1,5 dl ljummet vatten
1 äggvita
0,5 dl olivolja
5 dl siktat dinkelmjöl eller vetemjöl
3 msk sesamfrön
flingsalt, om man vill


Smula jästen i en bunke. Rör ut den i lite vatten. Tillsätt  salt, socker, resten av vattnet och olivoljan. Vispa upp äggvitan lätt och bland i degvätskan. Tillsätt mjölet lite i taget och 1 msk av sesamfröna. Blanda ihop till en smidig deg. Låt degen jäsa 1,5 timme under bakduk. Sätt ugnen på 175 grader. Dela degen i 16 bitar och rulla ut varje bit till en pinne. Lägg på en plåt, pensla med vatten och strö över sesamfrön och lite flingsalt. Grädda grissinin i ugnen ca 30 min till den fått en gyllene färg. Låt svalna utan att täcka över med bakduk. Godast nybakade!

Kan man äta det?

Idag hade jag också en spännande ingrediens att presentera för mina gäster. När jag var i Malmö i början av veckan åkte jag förbi fiskhoddorna nere vid Malmö Museer för att köpa lite strömming. På disken hos min fiskhandlare stod en skål med något grönt som mest såg ut som barr från en japansk en, ni vet sådana där 70-talsväxter. När jag undrade vad detta kunde vara fick jag svaret att det var Glasört, en alg som är gott att ha till fisk, bland annat. Kan både förvällas lätt eller ätas råa. Enligt fiskhandlaren var algen rik på både mineraler och antioxidanter och med en härlig sälta. Måste provas helt enkelt! Slutade med att jag kom hem med en påse som vi provade efter soppan och kläckte massor av goda idéer kring vad algen kunde användas till. Bl a provade vi den på chokladpralinen istället för flingsaltet - inte alls så tokigt faktiskt. Efter lunchen har jag googlat lite och hittat följande beskrivning av glasörten. Det visar sig att Glasört inte är en alg, utan en strandnära växt. Texen har har jag lånat från en annan bloggare som bara bloggar om ätliga alger(!) www.nordicalgae.blogspot.se

 

 

Glasört (Salicornia europaea) och styv glasört (Salicornia dolichostachya).

Det finns inte bara ätbara växter i havet utan även strandzonen erbjuder lite roliga växter att smaka på. I Sverige finns de två arterna glasört och styv glasört som båda tillhör släktet Salicornia. De är svåra att skilja från varandra om man inte hittar väl utvecklade och blommande exemplar, samtidigt som man är botaniskt bevandrad. Båda arterna är ganska vanliga på den svenska västkusten men förekommer även på östkusten. Man hittar dem precis vid strandkanten i långgrunda leriga saltpåverkade marker vid havet.

Båda arterna är goda att äta både råa eller lätt kokta. Det är ganska vanligt att man äter dem som tilltugg till olika fiskrätter i tillexempel Storbritannien, Nederländerna och i Frankrike. Råa är de ganska krispiga och har en salt smak som är mycket angenäm. I Nordamerika finns det andra ätbara arter, från samma släkte, och de kallas ibland för havsbönor då de påminner en del om gröna brytbönor. Blanchera dem kort (några minuter) i kokande vatten och servera dem till en god fiskrätt. En klick smör på toppen innan servering förhöjer smaken. Äldre exemplar kan i de grövre, nedre delarna, få en förvedad märg som inte är så god. Det är dock lätt att skära bort dessa delar med kniv innan tillagning.